Temperaturtrender sedan 1900 i trakten Suceava

Meteorologiska förändringar

Temperatur­förändringar

Medeltemperaturen i trakten av Suceava har ökat från i genomsnitt 7 °C under hela 1900-talet, till ett 8,3 °C mellan år 2000 och 2018. De varmaste åren sedan 1900 i trakten av Suceava var 2007, 2015, 2009, 2018 och 2008.

Varma dagar

Under 1900-talet var det genomsnittliga antalet mycket varma dagar (dygnsmedeltemperatur över 25 °C) 0,2 per år. Mellan 2000 och 2018 har det gått i genomsnitt 1,4 varma dagar per år.

En dag anses mycket varm vid en dygnsmedel­temperatur som är över två standardavvikelser från det normala medelvärdet.

Kölddagar

Dygnsmedeltemperaturen var under −1 °C i genomsnitt 77,7 dagar per år under 1900-talet. Mellan 2000 och 2018 var antalet så kalla dagar i snitt 60,6 per år.

Vad betyder det för Suceava?

Hälsa och värmeböljor

Högre temperaturer leder till överdödlighet. Värmeböljan i Europa i juli och augusti 2003 dödade till exempel över 52 000 människor, enligt tankesmedjan Earth Policy Institute (Larsen, 2006). Äldre och spädbarn löpte högst risk.

Högre temperaturer kan även bidra till att minska dödsfall relaterade till extrem kyla.

Solkurvor och asfaltsskador

Vägbeläggning mjuknar lättare i solen när utomhustemperaturen är hög. Det leder till fler vägskador sommartid. Å andra sidan kan tjälskador och slitage orsakat av vägsalt tänkas bli mindre när medeltemperaturen höjs. Nettoeffekterna för väghållaren är ännu inte kända.

Vid temperaturer över omkring 30°C finns risk för solkurvor på järnvägsräls i direkt solsken. Solkurvor kan orsaka urspårningar, och redan vid risk för solkurvor måste hastigheten sättas ner, med förseningar som följd.

Mygg- och fästingsjukdomar

Fästingburna sjukdomar, som hjärninflammation och ehrlichios, har spridits till nya områden de senaste decennierna, sannolikt till följd av högre temperaturer (Gray et al., 2009).

Trakten av Suceava i relation till andra platser

Suceava och närliggande städer

Här är de fem områden som ligger närmast Suceava, bland de 558 vi har analyserat.

Städer i Rumänien

Suceava är en av 33 platser i Rumänien vi har analyserat. Så här har temperaturen förändrats i de övriga:

Så här har vi räknat

Vi har analyserat två dataserier från Europeiska meteorologiska centret ECMWF: ERA-20C för perioden 1900–1979 och ERA-Interim för 1979–2018.

De båda dataserierna från ECMWF innehåller observationer från en rad källor (satellit, väderstationer, bojar, väderballonger). Dessa ”re-analyser” ligger till grund för en serie variabler över ett geografiskt rutnät där varje ruta är cirka 80 kilometer bred (125 kilometer för ERA-20C). Till skillnad från väderstationer – vars tillförlitliglhet kan påverkas negativt av faktorer som flytt eller expanderande städer – möjliggör ECMWF:s data studier av trender på lång sikt. I reanalyserna studeras områden som kan vara större än den faktiska staden, vilket gör att absoluta värden jämnas ut. ECMWF:s data omfattar inte mikroklimat eller effekter av urbana värmeöar vilket innebär att den faktiska temperaturen i Suceava kan skilja en eller två grader (trenden är däremot den samma).

Sedan vår första publicering har ECMWF uppdaterat beräkningsmetoden för historiska temperaturer. Den uppdaterade metoden ska ge bättre resultat för exempelvis kustnära städer, men innebär också att siffror publicerade här under 2019 kan avvika någon tiondedel av en grad från siffror publicerade under 2018.

Den här rapporten är framtagen av European Data Journalism Network, ett nätverk som består av bland andra OBC Transeuropa (Italien), J++ (Sverige), Spiegel Online (Tyskland), Vox Europe (Frankrike), Pod Crto (Slovenien), Mobile Reporter (Belgien), Rue89 (Frankrike), Alternatives Economiques (Frankrike) och El Confidencial (Spanien).

Referenser

de’Donato, Francesca K., et al. "Changes in the effect of heat on mortality in the last 20 years in nine European cities. Results from the PHASE project." International journal of environmental research and public health 12.12 (2015): 15567-15583.

Dee, D. P., Uppala, S. M., Simmons, A. J., Berrisford, P., Poli, P., Kobayashi, S., Andrae, U., Balmaseda, M. A., Balsamo, G., Bauer, P., Bechtold, P., Beljaars, A. C. M., van de Berg, L., Bidlot, J., Bormann, N., Delsol, C., Dragani, R., Fuentes, M., Geer, A. J., Haimberger, L., Healy, S. B., Hersbach, H., Hólm, E. V., Isaksen, L., Kållberg, P., Köhler, M., Matricardi, M., McNally, A. P., Monge-Sanz, B. M., Morcrette, J.-J., Park, B.-K., Peubey, C., de Rosnay, P., Tavolato, C., Thépaut, J.-N. and Vitart, F. (2011), The ERA-Interim reanalysis: configuration and performance of the data assimilation system. Q.J.R. Meteorol. Soc., 137: 553–597. doi: 10.1002/qj.828

Graff Zivin, Joshua, Solomon M. Hsiang, and Matthew Neidell. "Temperature and Human Capital in the Short and Long Run." Journal of the Association of Environmental and Resource Economists 5.1 (2018): 77-105.

Gray, J. S., et al. "Effects of climate change on ticks and tick-borne diseases in Europe." Interdisciplinary perspectives on infectious diseases (2009).

Laloyaux, P., Balmaseda, M., Dee, D., Mogensen, K. and Janssen, P. (2016), A coupled data assimilation system for climate reanalysis. Q.J.R. Meteorol. Soc., 142: 65-78. doi:10.1002/qj.2629

Larsen, Janet. "Plan B Updates", Earth Policy Institute, 28 July 2006.

Michailidou, Alexandra V., Christos Vlachokostas, and Νicolas Moussiopoulos. "Interactions between climate change and the tourism sector: Multiple-criteria decision analysis to assess mitigation and adaptation options in tourism areas." Tourism Management 55 (2016): 1-12.

Scott, D., and Chr Lemieux. "Weather and climate information for tourism." Procedia Environmental Sciences 1 (2010): 146-183.

Zeller, H., et al. "Mosquito‐borne disease surveillance by the European Centre for Disease Prevention and Control." Clinical microbiology and infection 19.8 (2013): 693-698.